FANDOM


Förbannelsen som vampyrism innbär är blott ett hinder, en svårighet att övervinna på vägen till sann makt. Medges, det är ett formidabelt hinder, ett de flesta vampyrer är klent utrustade att ens uppfatta som överkomligt. För de med den nödvändiga hängivenheten, uthålligheten och intelligensen kan Ordo Dracul, Drakorden, tillhandahålla de rätta verktygen. Vampyrerna inom Ordo Dracul spänner över hela registret från fanatiska fundamentalister till sekulära akademiker som bara söker medlen till att förgöra en fiende. Förbundet som helhet välkomnar båda mentaliteterna, för de har båda mycket att lära ut.


Detta förbund har en ökänd grundare - Vlad Tepes, Dracula själv. Enligt Draculas berättelse om hur han blev vampyr vände Gud honom ryggen, och som straff för hans illdåd förbannade Gud honom till odöd. Den vidast accepterade versionen av Draculas ursprung är att Gud straffade honom för att ha missbrukat tron under sitt dödliga liv. Enligt vissa historiska krönikor blev Vlad Tepes utsedd till "Kristendomens beskyddare", en position han sedan använde för att driva sin egen politiska agenda och som ursäkt för fruktansvärda missgärningar. Utöver sina brott mot mänskligheten satte Dracula sina egna drifter framför sin heliga ed till Gud, vilket slutligen var det som fördömde honom.


Autenticiteten i dessa påståenden förblir givetvis obevisad, inte minst för att Dracula själv inte synts till på över ett århundrade. Legenderna som omger Dracula tillskriver honom egendomliga omständigheter. Historiekunniga auktoriteter inom vampyrsläktet misstänker att han själv Avlade mycket få Avkommor - men om Dracula inte själv blev Omfamnad, vilken klan kan han då tillhöra, och vad säger det om hans avkomma? Enligt andra källor har han själv aldrig Avlat, eller hans avelsförsök har på något sätt "misslyckats" och resulterat i fasansfulla monster, dömda att släcka sin törst i ett evigt tillstånd av vanvettigt raseri.


Sannerligen är den organisation som vuxit upp kring Draculas läror minst lika hemlighetsfull som sin grundare.

SammanfattningRedigera

Ordens rötter är ett ämne för debatt - även inom förbundet självt. Det är otvivelaktigt en av de yngsta Besläktade grupperingarna. Drakarna, som de förskräckt (eller förhatligt) kallas, har dokument som påvisar lärlingskap redan på 1500-talet. I och med tryckerikonstens utveckling kunde förbundet bättre sprida den enorma mängd uråldrig och hemlighetsfull kunskap dess medlemmar behöver för att kunna lära sig och utföra sina transcendentala studier. Förbundet erfor en plötslig ökning i medlemsantal under den industriella revolutionen, ytterligare en under slutet av 1800-talet och ännu en under de senaste årtiondena. Många tror att förbundet utvecklades i östra Europa och spred sin filosofi genom teknologiska framsteg inom transporter, men lika trovärdiga teorier placerar ordens ursprung i Viktorianska London och även i det unga New York.


Ordo Dracul vördar sin grundare, men på ett mycket annorlunda sätt än, säg, Lancea Sanctum hedrar Longinus. Drakarna anser att den vampyriska förbannelsen kan och bör övervinnas, att Omfamningen är en dom som kan förvändas i fördelar och till och med brytas. Inget, ingenting, är för evigt hävdar Orden, inte ens det långvariga tillståndet av odöd som alla vampyrer upplever. Ingen har givetvis hittills lyckats undkomma sitt Requiem genom Ordens ritualer, åtminstone inte på ett tillfredsställande sätt (det är däremot fullt möjligt att förvandla sig själv till en rykande askhög eller ett torpor-försänkt vrak genom ett oförsiktigt utövande). Oavsett detta är Besläktade villiga att medge att sådana saker kan ta århundraden, till och med årtusenden. Någon viktig bit information måste saknas, och i och med att världen blir allt mindre och allt mer integrerad genom informationsteknologi, desto närmare kommer vi att uppdaga denna saknade kunskap.


I det avseendet är Ordo Dracul mycket mer till freds med den moderna världen än till exempel Invictus, om än inte tillnärmelsevis lika till freds som Carthianerna. Teknologi är inte något att frukta utan bara ytterligare ett verktyg att använda, och eftersom förbundet eftersträvar mental utveckling lika mycket som andliga framsteg måste Äldre som vill bibehålla sin ställning skaka av sig trögheten som åldern medför och lära sig att använda en telefon eller en scanner. Inskränkta traditionalister blir inte direkt åthutade (de kan trots allt sitta på värdefull kunskap), men de blir i regel lämnade ensamma i sin bostad och låts uppleva sitt Requiem och utföra sin forskning i fred.

MedlemskapRedigera

FilosofiRedigera

Inget varar för evigtRedigera

Förändring måste ha ett syfteRedigera

Ritualer och sedvänjorRedigera

Titlar och ämbetenRedigera

Väktare (Guardians)Redigera

KogaionRedigera

Draculas Edsvurna (The Sworn of Dracula)Redigera

Drakens Ringar (The Coils of the Dragon)Redigera

Drakens Tunga (The Dragon's Tongue)Redigera

Att finna Ormens bo (Finding the Wyrm's Nest)Redigera

Att följa Drakens svans (Following the Dragon's Tail)Redigera

Att vörda sin MentorRedigera

Synen på andra förbundRedigera


Den här sidan är bara påbörjad.